| 1. |
|
|
| 2. |
- Ekbrand, Hans, 1972, et al.
(författare)
-
The rise and fall of injury prevention programs in Sweden.
- 2016
-
Ingår i: Oral presentation at the 2ned Nordic Meeting, Society for Risk Analysis Europe, in Gothenburg 14-15 november, 2016..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper is a spin‐off from a project about injury events ‐ falling, cutting and poisoning ‐ in residental settings.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lundälv, Jörgen, 1966, et al.
(författare)
-
Skador och riskgrupper i hem- och boendemiljöer: populärvetenskaplig rapport
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skadehändelser som inträffar i hem- och boendemiljöer är ett utbrett fenomen i vårt samhälle och drabbar alla åldersgrupper. Med nya utmaningar i vår samtid, som en åldrande befolkning och förändringar i människors delaktighet och aktiveringsgrad, ställs annorlunda krav på såväl bostadens utformning som på det skadeförebyggande arbetet. Forskningsprojektet ArchSafe har haft som övergripande syfte att särskilt undersöka vilka grupper som löper den största risken att skadas av fall, skärning och förgiftning samt att undersöka i vilka typer av situationer som risken för dessa typer av skadehändelser kan anses som extra stor. Forskningsprojektet består av olika delstudier som tillsammans bildar en helhet. Projektet har fokuserat på tre områden 1) Risker och riskgrupper i samhället, 2) Skadehändelsernas förlopp, innebörd och konsekvens, 3) Hinder och möjligheter för mer säkra hem- och boendemiljöer genom skadeförebyggande arbete. Skadehändelser varierar i olika rum/platser. Vanligast är att man skadar sig i bostadsrum och sovrum, 35 procent av skadorna i hem- och boendemiljöer inträffar här. Olika åldersgrupper har olika skadepanorama i hemmet, men bostadsrum och sovrum är den vanligaste skadeplatser oavsett ålder. För barn och ungdomar (0-19 år), som har högre risk än vuxna och medelålders personer, sker näst flest skador i trädgården (22%). För den andra riskgruppen, de äldre, är vård- och omsorgsboende den näst vanligaste skadeplatsen (34% för gruppen 80+). Inom området unga/ungdomar har en avhandling inom projektet visat hur byggd miljö såväl påverkar som har möjlighet att förhindra uppkomst av skadehändelser. Tre områden har undersökts: oavsiktliga skador i bostaden, våldet i skolorna samt suicidplatser. De riskmiljöer som identifierats är entréer, trapphus, gårdar samt gångvägar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Thodelius, Charlotta, 1975, et al.
(författare)
-
Injury events sustained in residential environments: age and physical disability as explanatory factors for differences in injury patterns in Sweden
- 2017
-
Ingår i: Housing and Society. - : Informa UK Limited. - 2376-0923 .- 0888-2746. ; 44:1-2, s. 127-140
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim is to analyze how age and physical (dis)ability jointly condition the probability of different types of injuries in residential settings, in order to identify injury countermeasures. There is a need to identify risk factors associated with injuries involving disabled people in their homes. The data include 62,674 records of unintentional injuries in the residential settings from Injury Database 2001–2015. Injuries were twice as likely to occur in residential settings, compared to other environments. Individuals with dis-abilities were more likely to be injured in their residences through falls, compared to non disabled individuals. Contusion was a more common injury type in the disabled group, while open wounds were more common in the non disabled group. Age was the most important factor for predicting fractures and the risk for fractures increased by age, while risk factors related to physical disability did not appear to play a role. The evidence is clear that people with disabilities, and older people without disabilities, would benefit from safety interventions in their home to reduce harm from falls after they have occurred. In keeping with principles to support autonomy, it is recommended that a range of passive measures be implemented to reduce injury risks.
|
|
